Meditation

Meditation inrymmer olika tekniker för att (vanligtvis) nå ett tillstånd av djup avspänning och vidgat medvetande.
Ordet meditation kommer från latinets meditare, som betyder att föras mot mitten, mot centrum. Meditation har flera betydelser:

• en psykologisk process som har ett visst mål,

• en teknik som används för att nå detta mål,

• det sinnestillstånd som kan uppnås – målet.

Det är svårt att ge en allmängiltig definition på vad meditation är. Det kan sägas vara en metod som kan leda till ett förändrat medvetandetillstånd, t.ex. en upplevelse av djup inre ro, av ”rent medvetande” eller av en sammansmältning av jaget och omvärlden: skillnaden mellan subjekt och objekt upphävs och en upplevelse av total enhet med allt existerande kan uppnås.

Det vanligaste är att man sitter stilla och avspänt med slutna eller halvöppna ögon och fokuserar sin uppmärksamhet och sitt medvetande på någon inre föreställning eller, tvärtom, på att inte ha någon inre föreställning alls. Det mest grundläggande i meditationsprocessen är att behärska uppmärksamheten. Den objektinriktade meditationen innebär att man begränsar eller koncentrerar uppmärksamheten på ett föremål för meditation, såsom en bön, energi-centra i kroppen (chakras) eller en imagination. Imaginationer innebär att man föreställer sig färger, former och/eller ljud (mantras). Den objektlösa meditationen är en öppen uppmärksamhet och mottaglighet för såväl yttre som inre stimuli. Denna meditationsform kallas ibland även djupmeditation och betecknar då ett medvetandetillstånd snarare än en viss meditationsteknik. Detta tillstånd är vanligen målet med de flesta meditationsformer.

Meditation presenteras i väst ofta som en metod för avspänning. Detta har sin grund i att vissa fysiologiska förändringar kan uppstå under meditation och registreras; förändringar som är de rakt motsatta till en stressreaktion: – minskad andnings- och pulsfrekvens,

• minskad syreförbrukning,

• minskad ämnesomsättningshastighet,

• sänkning eller stabilisering av blodtrycket,

• minskad ledningsförmåga i huden,

• för de olika meditationsformerna specifika lugna och jämna hjärnvågsmönster som annars är sällsynta i vaket tillstånd.

Meditationen är en universell företeelse. De fenomen som åtföljer meditationen är desamma över hela världen, men formuleringarna på olika religioners och kulturers symbolspråk skiljer sig.

De meditationsformer som är vanligast förekommande i Sverige är kristen meditation och olika österländska meditationsformer samt en del kombinationer av västerländsk och österländsk meditation. Det har med visst fog sagts att kristen meditation innebär att ägna uppmärksamhet åt vissa idéer och tankar, medan österländsk meditation innebär att ägna uppmärksamhet åt allt utom idéer och tankar.

Härnäst skall nämnas några av de mest representativa meditationsmetoderna som praktiseras i Sverige, nämligen:

• kristen meditation

• indiska meditationsformer och deras västerländska varianter

• fjärröstlig meditation (zen)

Kristen meditation

I kristet språkbruk har ordet meditation kommit att beteckna många olika former av begrundan, tillbedjan och inre tystnad. Olika riktningar inom den kristna traditionen har gett ordet olika innebörd. Meditationen har utvecklats särskilt inom mystiken, ”religionens hemliga baksida”. Målet med meditationen kan sägas vara att söka Gud inom sig, att komma närmare Gud, att nå unio mystica – föreningen med Gud.

Den mystiska vägen i den kristna traditionen kan innefatta följande stadier:

• omvändelse

• rening purificatio

• upplysning illuminatio

• föreningen unificatio.

Den kristna meditationen kan delas in i tre olika typer:

• Reflektion
Objektinriktad meditationsform som innefattar bildmeditation, böner och betraktelser. Ett exempel är Ignatius av Loyolas (1491-1556) Andliga övningar. Den objektinriktade meditationen övergår ofta i kontemplation.

• Invokation
Invokation är en åkallan, t.ex. genom upprepning av Guds namn.

• Kontemplation
Objektlös meditation. Under denna rubrik ryms den kristna djupmeditationen. Ett exempel på denna meditationsform är den hesykastiska bönen, Hjärtats bön eller Jesus-bönen. Namnet kommer från grekiskans hesychia som betyder tystnad, frid, icke-verksamhet.

Ett grundläggande drag i den kristna kontemplationen är att uppmärksamheten skall riktas inåt, bort från sinnesintryck, tankar och föreställningar. Ordet kontemplation betyder djupt begrundande, försjunkande i känslan av samband eller enhet med det gudomliga.

I de båda förstnämnda meditationsformerna är människan aktiv på ett eller annat sätt: hon tänker, ber, visualiserar etc. I kontemplationen förhåller hon sig passiv – helt öppen för vad som kallas Guds handlande.

Under senare decennier har element ur zenmeditationen använts i kristen meditation. (Zenmeditation behandlas längre fram i detta avsnitt om meditation.)

Indisk meditation

Den indiska meditationen är en viktig del av yogan, ett system av psykofysiska övningar med det gemensamma målet att övervinna kroppens omedvetenhet och nå ett tillstånd av inre stillhet och insikt i verklighetens sanna natur. Olika meditations- och yogatekniker har utvecklats under flera tusen år i området i och runt den indiska kontinenten.

Det indiska ordet för meditation är dhyana, som betyder medvetenhet eller att vara i ett tillstånd av vakenhet. Med olika tekniker tränas olika förmågor: det inre bildseendet, föreställningsförmågan, uppmärksamhet på inre processer såsom medvetandets olika rörelser, hur tankar uppstår etc. Genom att använda sig av föreställningar av t.ex. färger, former eller ljud, som alla har olika vibrationsmönster, söker man påverka psykofysiska processer i en viss riktning. Målet för övningarna är samadhi, det högsta medvetandetillståndet.

Kunskap om olika meditationstekniker har traditionellt alltid förmedlats från lärare (guru) till elev. Man avråder från eget experimenterande. Läraren avgör från fall till fall vilken teknik som passar en viss person.

Transcendental Meditation (TM)

Transcendental Meditation (TM) är namnet på en meditationsteknik med rötter i den indiska vedatraditionen. Transcendens betyder överskridande, och termen transcendental syftar här på att uppmärksamheten under meditationen går bortom det fält av ens tankar och känslor som man normalt är medveten om. TM-metoden introducerades i väst 1958 av indiern Maharishi Mahesh Yogi, lärjunge till Swami Brahmananda Saraswati (Guru Dev).

Den transcendentala meditationen introducerades i Sverige 1960. I dag finns TM-centra på olika håll i landet och genom åren har enligt uppgift ca 60 000 svenskar lärt sig TM.

Kunskapsteorin bakom TM kallas vetenskapen om kreativ intelligens. Teorin utgår från att det finns en ren, kreativ intelligens som grund för allting i skapelsen, ett fält av ren existens, det transcendentala. TM-tekniken strävar efter att frigöra denna intelligens från olika blockeringar och hämningar. Målet med TM är att nå fullt förverkligande av varje människas innersta själv, då den kreativa intelligensen kan återspeglas i alla medvetandenivåer.

Liksom många andra meditationsformer kräver TM personlig praktisk vägledning. Efter ett introduktionsföredrag ges nybörjarkurser som inkluderar enskilda samtal med en TM-lärare. Personen får då bl.a. ett personligt mantra (ljudkombination) att använda i meditationen. Detta mantra sägs inte betyda någonting, utan fungerar som en vibration i nervsystemet och uppges kunna påverka kroppen och sinnet på olika sätt. Mantrat upprepas under meditationen för att förhindra distraherande tankar och föra ner den mentala aktiviteten på allt tystare nivåer av medvetandet. TM-programmet skall utövas regelbundet 15-20 minuter varje morgon och kväll.

Under TM-utövningen uppträder ett tillstånd som kännetecknas av mycket djup vila i kombination med en ”samordnad hjärnfunktion”. Det är en mental och fysisk vila med mycket låg aktivitet i nervsystemet, ett tillstånd då medvetandet är som minst aktiverat. Denna djupa men vakna vila uppges motverka trötthet och spänningar och därmed bidra till en ökad samordning mellan kropp och sinne och förbättrad samverkan mellan individ och omgivning.

TM framhålls som en metod att främja psykisk, fysisk och mental balans som ett viktigt led i förebyggande hälsovård. Tanken är att det krävs harmonisk balans i nervsystemet för att motverka störningar som kan leda till sjukdomar. Stress och andra psykiska faktorer spelar en avgörande roll vid uppkomsten av sjukdomar.

Inom TM-rörelsen anser man att det räcker med att ca 1 % av individerna i samhället regelbundet utövar TM för att en positiv effekt skall bli märkbar för samhället som helhet. Man stöder sig då på teorin om ett kollektivt medvetande som saknar fysisk begränsning, ett förenat fält (Unified Field). En andel av 1 % anses tillräcklig för att en markant förändring till ett mer ”samordnat funktionsmönster” hos hela systemet skall uppstå. TM-programmet sägs på detta sätt indirekt ha bidragit till bl.a. minskad brottslighet och minskad sjuklighet i samhället. Maharishi har lärt ut en särskild meditationsteknik, TM Siddhitekniken som utövas i stora grupper och som syftar till att liva upp det kollektiva medvetandet. Med denna teknik räknar man med att en ännu mindre andel av befolkningen skall kunna påverka samhället som helhet -för Sveriges del ca 300 personer.

Acem-meditation

Acem är en meditationsorganisation som grundades 1966 av norrmannen Are Holen, forskare i stressmedicinsk psykiatri, och fick namnet AMS (Academic Meditation Society). Under organisationens första år samarbetade man med Maharishi Mahesh Yogi och utövade dennes transcendentala meditation. Efter en tid väcktes opposition mot vad man ansåg vara Maharishis auktoritära sätt och hans enkla lösningar på världens problem, och 1972 skedde en brytning mellan de båda organisationerna. Från och med 1974 används namnet Acem, som inte är någon förkortning och som inte betyder något särskilt. Kurser i Acemmeditation började hållas i Sverige 1978, och i dag bedriver organisationen verksamhet på flera platser i landet.

Acem-meditationen ses som ett sätt att bearbeta stress, ge avspänning, energi och främja personlighetsutveckling. Det framhålls att denna meditationsform inte innehåller inslag av religion, framtidsvisioner eller mystik. Den pedagogik som används för att lära ut meditationen, liksom förståelsen av meditationens verkan, är baserad på västerländsk psykologi. Meditationen, som innefattar ett metodljud att upprepa kontinuerligt i tankarna, skall utövas en halvtimme två gånger dagligen. Det som finns i medvetandet skall få finnas där, utan att man söker påverka det – det som kommer spontant skall inte styras.

Förutom meditation ägnar man sig i Acem även åt dreiva (en speciell dansform), yoga, komgrupper (grupppsykologiska aktiviteter innefattande bl.a. rollspel, gestaltgrupper, fria associationer och drömarbete), arbete mot narkotikamissbruk, kulturseminarier m.m.

Vipassana

Vipassana är namnet på en (theravada) buddhistisk insiktsmeditation även kallad ”uppmärksamhetens väg”. Den har sina rötter i Burma och spreds därifrån till Sri Lanka och Thailand.

Det inledande stadiet i vipassanarnetoden är att meditera över ett objekt, t.ex. en buddistisk text. Därpå följer koncentrationsövningar, då man söker nå kontroll över sitt inre liv av tankar, andning, känslor, upplevelser och sinnestillstånd. Därefter riktas uppmärksamheten på förnimmelser i kroppen; man försöker t.ex. följa den process som ligger bakom kroppsrörelser.

Avsikten är att nå insikt i vem man är, varför man tänker och handlar som man gör. Kunskap skall nås genom direkt observation och uppmärksamhet på det som sker här och nu. Med tiden uppnås kontroll över såväl tankar som rörelser. Ett mål är att förstå anicca – att allt ständigt förändras, och att erfara den eviga förändringen inom sig själv.

Bhagwans Dynamiska Meditationer

Indiern Bhagwan Shree Rajneesh (f. 1931) har byggt upp centra för meditation och terapi kring sin person först i Poona i Indien och sedan i Oregon, USA. Rajneesh-centra finns resp. fanns i en rad länder; 1978 bildades ett meditationscenter i Stockholm. Blomstringstiden för Rajneesh-rörelsen kan i dag sägas vara över; rörelsen har splittrats och stora centra har lagts ner. Flera av Bhagwans lärjungar, s.k. sannyasins, bedriver dock fortfarande olika verksamheter baserade på hans lära, även i Sverige. Några exempel är dynamiska meditationer och intuitiv massage.

Bhagwans dynamiska meditationer är mycket påverkade av västerländska utlevelseterapier och innehåller starka moment av känsloutlevelse. Av de dynamiska meditationerna är nog ho-meditationen mest känd, en meditationsform som inte hör till de stillsammaste.

Ho-meditationen utförs företrädesvis i grupp. Deltagarna blundar eller har en bindel för ögonen. Meditationen är indelad i fem steg; övergången dem emellan markeras av att musiken på det band som spelas ändrar karaktär. Hela meditationen tar ungefär en timme att genomföra.

1. Intensiv och maximal andning genom näsan (hyperventilation) i tio minuter.

2. Utlevelse av undertryckta kroppsimpulser (”going crazy”).

3. Hoande, dvs. deltagarna står och ropar ho-ho.

4. Lugn meditation.

5. 15 minuters improviserad dans som avslutning.

Tanken med ho-meditationen är att vissa moment skall bidra till en ökad vakenhet genom att tillföra energi; andra skall öka spänningen så att man sedan i avslappning kan öppna sig för den lugna meditationen. .

Zen-meditation

Zen är en förkortning av det japanska ordet zenna, en variant på kinesiskans ch’an som i sin tur kan härledas från det indiska dhyana, meditation. Ordet zen kan ha två betydelser:

1. Beteckning på ett bestämt tillstånd av koncentration resp. uppmärksamhet.

2. Namn på en religiös strömning – zenbuddhismen som kan delas in i två skolor: Rinzai-zen och Soto-zen.

Buddha, ”den upplyste”, med namnet Siddharta Gautama, föddes ca 563 f.Kr. På 200-talet f.Kr. kom de första buddhistiska prästerna och på 500-talet den indiske munken Bodhidharma till Kina för att sprida buddhismens lära. Buddhismen och taoismen har en del gemensamma drag, och zenbuddhismen är en syntes av indisk yoga, buddhistisk meditation och taoism. Zen -eller ch ’an – hade sin blomstringstid i Kina under Tang-dynastin (960-1279) för att sedan gå tillbaka. På 1100-talet fick zen fotfäste i Japan och har sedan dess präglats av den japanska livsstilen. D T Suzuki (1870-1966) har bidragit till zens spridning till västerlandet.

Zen är läran om verkligheten, om hur man erfar verkligheten och om hur man lever rotad i verkligheten, ett uttryck för inre erfarenhet. Det är en metod för att utveckla både kropp och medvetande med målet att bli upplyst och vinna insikt i självets sanna natur. Denna upplysning kallas satori. Det är erfarenheten som är grundupplevelsen i zen.

Ett centralt begrepp i zenmeditationen är zazen, som betyder att sitta i koncentration eller sitta sig till koncentration. Zazen är en metod för utövning av zen, baserad på en bestämd kroppshållning och andningsteknik. Eleven sitter rak i ryggen, vanligen med korslagda ben (lotusställning) och andas rytmiskt och långsamt. Att sitta på rätt sätt är viktigt; kroppshållningen påverkar medvetandet på samma sätt som medvetandet påverkar hållningen. Ögonen hålls halvöppna, då slutna ögon anses leda till att man avskärmar sig från livet och blir sömnig. Man skall se med en uppmärksam men okoncentrerad blick.

Tanken är att medvetandet skall ge sig mer och mer tillkänna. Sinnet skall befrias från alla idéer och försättas i ett tillstånd av absolut tomhet. Tankeverksamheten skall nå en nollpunkt. Zenmetodens djupa meditation kännetecknas av en total uppmärksamhet på här och nu: uppmärksamheten skall vara opåverkad av minnen och erfarenheter. Genom koncentration, rätt andning och rätt kroppshållning uppnås en kroppslig och själslig balans. Zens mål är att människan blir befriad från alla de präglingar som gör att hon tolkar verkligheten på olika sätt så att hon kan möta verkligheten som den är. Frigörelse kan bara nås om man inser att det inte finns något att uppnå, det är strävandet man skall frigöra sig från. Det är i nuet man skall leva – vara helt och hållet närvarande i allt man gör, tänker och känner.

Soto-zen är en mer passiv inriktning inom zen som betonar stillasittandet utan att aktivt sträva efter märkliga upplevelser, även om sittandet skall vara vaket och uppmärksamt. Soto-zen har under senare tid funnit tillämpning även inom den kristna meditationen. Rinzai-zen strävar mer medvetet efter en genombrytande upplevelse och använder koans.

En koan är en formulering i paradoxal form av ett existentiellt problem, en gåta som inte kan lösas på intellektuell väg. Målet för medvetandets brottning med en koan är att man skall bryta igenom det första skiktet i medvetandet, där jaget och tänkandet hör hemma, och bryta in i det tredje skiktet, det kosmiska. I zen delas människans medvetande in i tre skikt: det personliga (som styrs av de fem sinnena, sätet för egot och de mentala funktionerna), det undermedvetna och omedvetna skiktet och till sist det kosmiska, rena medvetandet. En koan skall visa vägen till den högsta sanningen. Ett exempel på en koan är ”Hur såg du ut innan dina föräldrar avlade dig?”.

En intensiv och fördjupad träningsperiod i zazen kallas sesshin. Den bedrivs vanligen under total tystnad.

N-son metoden

En meditationsmetod som är betydligt mildare, lättare att genomföra men även fungerar avstressande är att i det vakna tillståndet vara helt fokuserad på det enda som pågår just i detta nu. Om du t.ex. motionerar så känner du in kroppens rörelser, känner av fötternas kontakt med underlaget, känner in de ev. verktyg (hantlar, skivstänger, träningsmaskiner, bollar, racket m.m.) du använder, känner in dina musklers rörelse, sammandragningar och kraftutveckling. Om du jobbar eller lagar mat eller påtar i landet så gör du precis på samma sätt. Detta ökar din kroppsmedvetenhet, din förmåga att fokusera och din kontakt med känslorna. Att till fullo endast ägna sig åt en enda aktivitet och med full koncentration av alla sinnen kunna vara närvarande i detta nu avlastar din tankevärld och ev. grubblerier. Det ger din kropp den uppmärksamhet den inte så sällan fråntas och ökar din självläkning och ditt immunförsvar.

Det är inte så att du behöver vara i detta tillstånd en viss tid så närhelst du finner det lämpligt så samlar du dina sinnen och ger din kropp, den syssla du tar dig för och detta nu hela din uppmärksamhet och energi.

Lämna ett svar